Sanningen var emellertid den, att Paulus var en mycket lärd man, och hans visdom och uppträdande hänförde hans åhörare. Hans lärdom verkade tilldragande på lärda män, och många av dem trodde på Jesus. Då han stod inför konungar och stora folksamlingar, utvecklade han en vältalighet, vilken liksom förtrollade alla. Detta förbittrade prästerna och de äldste i hög grad. Paulus kunde med lätthet hänge sig åt djupsinniga betraktelser, varunder han drog folket med sig i den mest upphöjda tankeflykt, utvecklade Guds nåds djupa rikedomar och skildrade Kristi underbara kärlek till dem. Därpå kunde han åter stiga ned till det enkla och rättframma, som den enklare befolkningen kunde förstå, och på det mest intrycksfulla sätt berätta om sina erfarenheter, vilket framkallade en brinnande önskan att bliva Kristi lärjungar.