Adventbudskapet, 1922 utg. kapitel 53. 283. Från sida 227 i den engelska utgåva. | tillbaka |
Församlingen utgör ej nu det avskilda egendomsfolk, som den var, då förföljelsens eld rasade mot den. Hur har ej guldet förlorat sin glans! Hur har ej det finaste guld förändrats! Jag såg, att om församlingen alltid upprätthållit sin särskilda, heliga karaktär, skulle den helige Andes kraft, som gavs åt lärjungarna, framdeles ha kännetecknat den. De sjuka skulle ha blivit helbrägda, djävlar blivit utdrivna, och församlingen skulle ha varit mäktig, en skräck för sina fiender. |