Adventbudskapet, 1922 utg. kapitel 55. 295.     Från sida 235 i den engelska utgåva.tillbaka

Den första ängelns budskap.

Jesus och hela den himmelska härskaran betraktade med kärlek och medlidsamhet dem, som med ljuv förhoppning väntat att se honom, som deras själ älskade. Änglar svävade omkring dem för att uppehålla dem i prövningens stund. De som försummat att mottaga det himmelska budskapet, lämnades i mörker, och Guds vrede var upptänd mot dem, emedan de ej ville antaga det ljus, han hade sänt dem från himmelen. Men de trogna och missräknade själar, som ej kunde förstå, varför deras Herre ej kom, lämnades icke i mörker. De leddes att åter undersöka den heliga skrifts profetiska tidsperioder. Herren tog bort sin hand från siffertalen, och felet upptäcktes. De sågo, att de profetiska tidsperioderna nådde till 1844 och att samma bevis de framhållit för att visa, att de profetiska tidsperioderna slutade 1843, visade, att de skulle sluta år 1844. Ljuset från Guds ord klargjorde deras ställning, och de upptäckte en väntetid - "om den [synen] dröjer, så förbida den". I sin längtan efter Kristi snara återkomst hade de ej märkt det dröjsmål med synen, som var beräknat att uppenbara dem, som verkligen väntade Herren. Åter hade de en bestämd tidpunkt att hålla sig till. Jag såg, att många ej kunde sätta sig över den allvarliga missräkning, de hade genomgått, och åter komma i besittning av det nit och den kraft, som hade utmärkt deras tro år 1843.

Fel sättning:
- måste ändras till:
namn och/eller e-mail:

Ändring efter värdering.