Den fruktan, som bemäktigat sig många bland folket i allmänhet, försvann ej med detsamma; de triumferade ej strax över de missräknade. Men då inga synliga tecken på Guds vrede visade sig, försvann snart den fruktan de hade känt, och de började åter att förlöjliga och håna Guds folk, som sålunda åter blev prövat. Världen hånade, förlöjligade och smädade dem; och de, som utan minsta tvivel hade trott, att Jesus redan skulle vara kommen för att uppväcka de döda, förvandla de levande heliga och mottaga riket för att besitta det evinnerligen, kände liksom lärjungarna vid Kristi grav: "De hava tagit bort min Herre, och jag vet icke, var de hava lagt honom."