Jag frågade ängeln, om ingen fanns kvar. Han bad mig rikta blicken åt motsatt håll, och jag fick då se en liten skara, som vandrade på en smal stig och av vilken alla tycktes vara fast förenade genom sanningen. Denna lilla skara hade ett uttröttat och bekymrat utseende, såsom om den genomgått allvarliga prövningar och strider. Och det såg ut som om solen just kommit fram bakom ett moln, och den lyste på skarans ansikten och gav dem ett uttryck av seger, såsom om striden nästan varit till ända.