Jorden skakade våldsamt, då Guds Sons röst kallade fram de sovande heliga. De hörde kallelsen och framträdde odödliga, i det de ropade: "Seger, seger över döden och graven! Död, var är din udd? Grav, var är din seger?" De levande heliga och de, som uppstått, höjde nu sina röster i ett långt, hänryckande segerrop. De kroppar, som lagts i graven med märken av sjukdom och död, uppstodo i odödlig hälsa och kraft. De levande heliga förvandlades i hast, i ett ögonblick, och rycktes bort tillika med de uppståndna, och tillsammans mötte de sin Herre i luften. O, vilket härligt möte! Vänner, som döden åtskilt, förenades för att aldrig mer skiljas. |