Många unga får det intrycket, att de inte behöver bry sig om att bära omsorger i ungdomstiden utan kan slösa bort sin tid på onyttig sport, på skämt och gyckel och på att tillfredsställa dumma impulser. Medan en del av dem är upptagna av tokigheter och sinnliga njutningar, tänker de inte på något annat än stundens tillfredsställelse. Deras längtan efter nöjen, deras förkärlek för sällskapslivet, för prat och skratt växer, allteftersom de ger efter för sina böjelser. De förlorar all smak för livets allvar och besinning och hemmets plikter verkar ointressanta. Det finns inte tillräckligt med omväxling i deras tycke och de blir rastlösa, retliga och irriterade. Dessa unga män borde se det som sin plikt att göra hemmet lyckligt och gott... {MYP 340.1}