Det mänskliga förnuftet har alltid försökt att undvika eller sätta åt sidan den klara och tydliga undervisningen i Guds Ord. I varje tid har de flesta som säger sig vara Jesu lärjungar föraktat de regler som föreskriver självförsakelse och ödmjukhet. De har inte brytt sig om de regler, som kräver enkelhet och anständighet, när det gäller kläder, uppförande och tal. Det har alltid fått samma följder; att man avlägsnar sig från evangeliets undervisning leder till att man antar världens moden, dess vanor och principer. Död formalism har fått ersätta levande gudstro. Guds närvaro och kraft har dragits tillbaka från dessa grupper som älskar världen. Den finns i stället hos en grupp som tillber Gud med större ödmjukhet. Dessa människor är villiga att lyda den undervisning som den Heliga Skrift ger. I generation efter generation har detta pågått. Det ena trossamfundet efter det andra har uppstått och när man har lämnat enkelheten har man i hög grad förlorat den kraft som fanns där från början.