Gud har satt människorna i världen och det är deras förmån att äta och dricka, att driva handel, att ta till äkta och ge till äkta. Men i allt detta kan vi bara finna trygghet; om det sker i gudsfruktan. Vi bör leva här i världen med blicken riktad på den eviga världen. Den stora synden som kännetecknade äktenskapen på Noas tid var, att Guds söner ingick förbindelser med människornas döttrar. De, som sa att de kände Gud och hade vördnad för Honom, förenade sig med dem som var fördärvade av synd. Utan att göra någon skillnad gifte de sig med vem de ville. Det är många i vår tid som saknar djup i sin religiösa erfarenhet och som kommer att göra precis detsamma som man gjorde på Noas tid. De ingår äktenskap utan att noga tänka över det och utan att lägga fram det för Gud i bön. Många påtar sig de heliga löftena så tanklöst som om det vore fråga om en affärsuppgörelse. Det är inte äkta kärlek som är motivet för den förbindelsen. {MYP 456.1}