Hos somliga måste en ständig kamp utkämpas för att bevara självbehärskningen. Dag efter dag kämpar de med sig själva i bön till Gud mot hårda ord och oförsonliga drag. Deras inte strider värdesätts kanske inte av någon människa. De får inte höra några berömmande ord från andra för att de hållit tillbaka ord, som trängde sig på i deras sinnen. Världen kommer aldrig att få veta något om dessa segrar. Och om så var, skulle den bara ha förakt till övers för den som kämpat och vunnit. Men i himlens böcker står de uppskrivna som segervinnare. Det är En, som lägger märke till varje hemlig kamp och seger. Han säger: ”Bättre en tålmodig man än en hjälte, bättre styra sitt sinne än inta en stad.” (Ordspr. 16:32)