Sigillet i Guds lag finns i det fjärde budet (2 Moseboken 20:8-11). Det är endast detta, av alla tio buden, som innehåller både laggivarens namn och hans titel. Det förklarar att han är himlens och jordens skapare och gör därmed klart hans rätt till vördnad och tillbedjan framför alla andra. Med undantag för detta bud finns det ingenting i tio Guds bud som visar vem som har auktoritet att ge ut denna lag. När påvemakten förändrade sabbaten togs sigillet bort från lagen. Jesu lärjungar uppmanas att återupprätta den genom att upphöja sabbaten i det fjärde budet till sin rättmätiga plats som Skaparens minnesmärke och tecknet på hans auktoritet (Fotnot 1). Fotnot 1: Guds sigill finns även i Guds sista nådes- och varningsbudskap till mänskligheten, dvs i de tre änglarnas budskap i Upp. 14:6-12. Vers 7 uppmanar till att frukta ”Gud” och tillbe honom som ”har skapat himmel och jord och hav och vattenkällor”. Dessa ord är praktiskt taget ett citat från det fjärde budet, där vi uppmanas att hålla sabbatsdagen helig (2 Moseboken 20:11; se även v 8-10). Detta bekräftas av Upp. 14:12 där den grupp som väljer att följa Gud beskrivs som ”de som håller Guds bud och bevarar Jesu tro”.