För människor kommer det att se ut som om Guds folk snart måste besegla sitt vittnesbörd med sitt blod liksom som martyrerna före dem. De börjar själva frukta att Herren skall låta dem falla för deras fiender hand. Det är en förfärlig tid av vånda. Dag och natt ropar de till Gud om räddning. Liksom Jakob brottas de alla med Gud. Deras ansikten är bleka och avslöjar deras inte kamp, men de upphör inte med sina uppriktiga förböner. - GC 630 (1916).