Dessa ord ger en verklighetstrogen bild av de moraliskt fördärvade och egenrättfärdiga medborgarna i Jerusalem. Samtidigt som de bekände sig att strängt hålla Guds lag överträdde de alla dess principer. De hatade Kristus därför att hans renhet och helighet uppenbarade deras ogudaktighet. De beskyllde honom för att vara orsaken till alla de olyckor som hade drabbat dem på grund av deras synder. Fastän de visste att han var oskyldig, hade de förklarat att han måste röjas ur vägen av hänsyn till nationens säkerhet. ”Om vi låter honom hålla på så här”, sade de ledande bland judarna, ”kommer alla att tro på honom, och sedan kommer romarna och tar ifrån oss både vårt tempel och vårt folk.” (Joh 11:48). Om Kristus offrades skulle de kanske ännu kunna bli ett starkt och enat folk. Så resonerade de och samtycktemed översteprästen, då han förklarade att det var bättre att en man dog för folket än att hela folket skulle förgås.