Tecken och under visade sig som varslade om olyckor och undergång. Vid midnatt lyste ett onaturligt ljus över templet och altaret. Vid solnedgången såg man på himlen bilder av stridsvagnar och krigare som samlade sig till kamp. Präster som hade nattjänst i helgedomen skrämdes av mystiska ljud. Jorden bävade och man hörde en mängd röster som ropade: ”Låt oss gå bort härifrån!” Den östra porten, som var så tung att tjugo man knappt kunde stänga den, var låst med kraftiga järnstänger långt ned i den massiva stenläggningen. Den öppnades mitt i natten av osynliga krafter. (Milman, Judarnas Historia, band 13).