Deklarationen hade gjorts. Den hade skrivits in i tusentals människors minne och registrerats i himlens böcker, där ingen människa kunde utplåna den. Hela det evangeliska Tyskland mottog protesten som ett uttryck för sin tro. I denna protest såg människorna överallt ett löfte om en ny och bättre tid. En av furstarna sade till protestanterna i Speier: ”Må den Allsmäktige som har gett er nåd att fritt framlägga en så kraftig och oförskräckt bekännelse bevara er i denna kristliga fasthet, till dess evighetens dag går upp.” (Samma källa, band 13, kap 6).