En mörk och hotande dag hade gått upp för reformationen. Trots påbudet i Worms, som gjorde Luther fredlös och förbjöd hans lära, hade det dittills härskat religiös tolerans i riket. Guds försyn hade hållit de krafter som motarbetade sanningen under kontroll. Karl V hade beslutat att krossa reformationen. Varje gång han lyfte handen för att slå till tvingades han emellertid att avstå. Gång på gång såg det ut som om alla som vågade sätta sig upp mot den romerska kyrkan ögonblickligen skulle röjas ur vägen. Men i det kritiska ögonblicket visade sig turkarna vid de östliga gränserna, eller kungen av Frankrike, eller till och med påven själv som missunnade kejsaren hans ökande makt, och förklarade honom krig. Medan oro och stridigheter fyllde nationerna, hade reformationen fått tillfälle att växa i kraft och spridas vitt omkring.