De blev kungars rådgivare
När de uppträdde som medlemmar av sin orden tog de på sig en from attityd. De besökte fängelser och sjukhus. De hjälpte sjuka och fattiga. De sade sig ha tagit avstånd ifrån världen och bar Jesu heliga namn. De gick därför omkring som han och gjorde gott. Men under detta oklanderliga yttre doldes ofta de syndigaste och farligaste avsikter. En grundprincip i deras orden var att ändamålet helgar medlen. I överensstämmelse med denna regel var det inte bara tillåtet, utan till och med hedervärt, att ljuga, stjäla, mörda och avlägga falsk ed, när det var fördelaktigt för att gynna kyrkans intressen. Under olika förklädnader trängde jesuiterna in i statens ämbeten. De steg så högt att de blev kungars rådgivare och bestämde nationernas politik. De blev tjänare för att kunna spionera på sina herrar. De upprättade högskolor för furstarnas och adelsmännens söner och skolor för det vanliga folket. Även barn från protestantiska hem fick lära sig att ta del i påvliga ceremonier. Hela den katolska gudstjänstens prakt och ståt utvecklades för att förvirra sinnet och vädja till fantasin. Den frihet som föräldrarna hade arbetat och lidit för blev sålunda förrådd av deras barn. Jesuiterna utbredde sig snabbt över hela Europa. Vart de kom fick påvemakten nytt liv.