”Den stora stad” där dessa vittnen skulle dödas på gatorna, och där deras lik skulle ligga kvar, är ”andligt talat” Egypten. Av alla de länder som den bibliska historien omtalar, var Egypten det som fräckast förnekade den levande Gudens existens och satte sig upp mot hans befallningar. Ingen kung vågade någonsin mer öppet och överlägset göra uppror mot Herrens myndighet än fallet var med kungen i Egypten. När Mose i Herrens namn framförde budskapet till honom, svarade Farao stolt: ”Vem är Herren? Skulle jag lyssna på honom ochsläppa Israel? Jag känner inte Herren, inte heller tänker jag släppa Israel.” (2 Mos 5:2). Detta är ateism. Det land som representeras av Egypten skulle uttala ett liknande förnekande av den levande Gudens anspråk och skulle visa en liknande anda av otro och trots. ”Den stora stad” blir ”andligt talat” också jämförd med Sodom. Sodoms överträdelser av Guds lag tog sig särskilt uttryck i omoral. Denna synd skulle också på ett framträdande sätt känneteckna den nation som skulle uppfylla detaljerna i denna bibeltext.