Ödesdiger utmaning
Gudsfruktan var långt ifrån början till vishet, sades det, utan snarare början till dårskap. All gudstillbedjan förbjöds, med undantag av tillbedjan av friheten och fosterlandet. Den ”konstitutionelle biskopen i Paris fördes fram för att spela den ledande rollen i det fräckaste och mest skandalösa teaterstycke som någonsin uppförts inför en nationalförsamling. ... Han fördes fram i full procession för att förklara inför nationalkonventet, att den religion som han hade förkunnat i så många år i alla avseenden endast var ett prästbedrägeri som inte hade något som helst grund i historien eller i den heliga sanningen. I högtidliga och klara ord förnekade han existensen av den Gudom som han hade ordinerats att tjäna. Han ägnade sig helt åt att i fortsättningen hylla frihet, jämlikhet, dygd och moral. Så lade han av sig sina biskopliga dekorationer på bordet och tog emot en broderlig omfamning av konventets president. Fleraavfallna präster följde denne prelats exempel.” (Scott, band 1, kap 17).