Ingen rätt härska över samvetet
Elva år efter det att den första kolonin hade grundats kom Roger Williams till den nya världen. Liksom de första nybyggarna kom också han för att glädja sig åt religionsfrihet. Men i motsats till dem såg han vad få på hans tid ännu hade sett, nämligen att denna frihet är en rättighet för alla människor, vilken trosuppfattning de än har. Med iver sökte han efter sanningen. I likhet med Robinson menade han att det var omöjligt att påstå, att man nu hade fått allt ljus som finns i Guds ord. Williams ”var den förste i vår tids kristenhet som hävdade tesen om samvetsfrihet och alla människors likaberättigande inför lagen”. (Bancroft, del 1, kap 15, par 16). Han förklarade att det var myndigheternas plikt att förhindra brott, men aldrig att härska över samvetet. Allmänheten eller myndigheterna, sade han, ”kan föreskriva människor deras förpliktelser mot varandra. Men när de försöker att sätta upp regler för människors plikter mot Gud, går de längre än de har tillåtelse till. Då kan ingen känna sig trygg. Det är uppenbart att om myndigheterna får rätt och makt att göra så, kan de kräva att man skall tro en uppfattning eller lära idag och en annan i morgon. Så har engelska kungar och drottningar gjort i England, och flera påvar och kyrkomöten inom den katolska kyrkan. Tron kommer då bara att skapa förvirring.” (Martyn, band 5, sid 340).