Men ”korparna förde till mig mat i öknen”. Ett ihåligt träd fick ofta tjäna som skydd. (Martyn, band 5, sid 349, 350). Så fortsatte han sin mödosamma flykt genom snö och väglös skog till dess att han fann skydd hos en indianstam, vilkas förtroende och tillgivenhet han hade vunnit då han bemödat sig att undervisa dem om evangeliets sanningar.