I Lissabon ”kunde man höra ett underjordiskt dån, och strax därefter lade ett våldsamt jordskalv det mesta av staden i ruiner. Under loppet av ungefär sex minuter omkom 60.000människor. Havet drog sig först tillbaka så att sandrevet blev torrt. Därefter vällde flodvågen inåt igen och steg femton meter eller mer över det vanliga vattenståndet”. ”Bland andra ovanliga händelser, som inträffade i Lissabon under katastrofen, var att en ny kaj sjönk. Den hade med stora kostnader byggts uteslutande av marmor. En stor människoskara hade sökt sin tillflykt dit. De trodde att den var en plats, där de skulle kunna vara utom räckhåll för de sammanfallande ruinerna. Plötsligt sjönk kajen ned i havet med alla människor som fanns på den. Inte en enda av de döda kropparna flöt någonsin upp till ytan.” (Samma källa, sid 495).