Apostlarna upptäckte i församlingen människor som bekände sig vara goda kristna, medan de i det fördolda gav efter för synden. Ananias och Safira spelade bedragarnas roll. De låtsadesatt de förde fram ett helt offer till Gud, medan de på grund av girighet behöll en del för eget bruk. Sanningens Ande avslöjade för apostlarna den sanna karaktären hos dessa hycklare. Guds straffdomar renade församlingen från denna fula fläck på dess renhet. Detta synliga bevis på att Kristi Ande genomskådade församlingen blev till varning för hycklare och syndare. Dessa kunde inte längre vara tillsammans med dem somgenom sina vanor och sinnelag beständigtvar Kristi representanter. När Kristi anhängare utsattes för prövningar och förföljelser var det bara de som var villiga att offra allt för sanningens skull som ville bli hans lärjungar. Så länge förföljelserna pågick höllsig församlingen därför jämförelsevis ren. Men när förföljelserna upphörde upptogs som medlemmar sådana som var mindre uppriktiga och mindre hängivna Gud. Nu stod vägen öppen för Satan att få fotfäste.