Satans försök att utplåna Kristi församling med våld misslyckades. Den stora strid som kostat Jesu lärjungar livet upphörde inte, när dessa trofasta fanbärare föll på sin post. De vände nederlaget till seger. Guds arbetare blev ihjälslagna, men hans verk gick fortfarande framåt. Evangeliet vann allt större utbredning och dess anhängare växte i antal. Det trängde in på platser som var otillgängliga, ja, in i själva hjärtat av Rom. En kristen som tillrättavisade de hedniska ämbetsmän som ivrigt påskyndade förföljelsen sade: Ni kan ”döda och plåga oss, fördöma oss ... er orättfärdighet är bara ett bevis på vår oskuld ... inte heller kommer er grymhet att hjälpa er något”. Den gjorde bara sitt till så att ännu fler blev överbevisade. ”Ju oftare vi blir nedmejade, dess mer växer vi i antal. De kristnas blod är ett utsäde.” (Tertullianus, Apologeticum, paragraf 50).