Intriger och bedrägeri
Alla de krafter hans intelligens kunde samla sattes nu in för att bedra och vinna sympati hos de änglar som hade stått under hans ledning. Till och med förhållandet att Kristus hade varnat och rått honom förvrängdes för att tjäna hans förrädiska syften. Inför dem som genom sin kärleksfulla tillit hade knutits starkare till honom, hade Satan framhållit att han hade blivit orättfärdigt bedömd, att hans ställning inte respekterats och att hans frihet skulle komma att inskränkas. Efter det att han hade förvrängt Kristi ord, övergick han till direkta lögner och beskyllde Guds Son för att ha planerat att förödmjuka honom inför himlens invånare. Han sökte också misstänkliggöra de lojala änglarna. Alla som han inte kunde få helt över på sin sida anklagade han för att vara likgiltiga för de himmelska väsendenas intressen. De som var trogna mot Gud beskylldes för att göra just det som han själv gjorde. För att bekräfta sitt påstående om Guds orättfärdighet mot honom förvrängde han Skaparens ord och handlingar. Han försökte förvirra änglarna med hjälp av listigt uttänkta argument om Guds avsikter. Allt som var enkelt gjorde han mystiskt. Genom sinnrika förfalskningar fick han dem att ifrågasätta betydelsen av Herrens tydligaste uttalanden. Hans höga ställning och nära anknytning till den gudomliga regeringen gav större kraft åt hans framställning. Många förmåddes ansluta sig till honom i uppror mot himlens auktoritet.