Frestaren arbetar ofta med större framgång genom sådana som man minst misstänker för att stå under hans makt. De som har begåvning och kunskap blir beundrade och ärade, som om dessa egenskaper skulle kunna uppväga kärlek till Gud eller skaffa en människa förmåner inför Gud. Utbildning och begåvning är i sig själva gåvor från Gud, men när dessa sätts i stället för kärleken till Gud, och leder människan bort från Gud i stället för att leda henne närmare honom, blir de en förbannelse och en snara. Många menar att allt som ser ut som artighet eller förfining måste på ett eller annat sätt ha samband med Kristus. Men detta är fullständigt fel. Visserligen borde dessa egenskaper pryda varje kristen människa, eftersom de utövar ett starkt inflytande till stöd för sann kristendom. Men de måste helgas åt Gud. I annat fall är också de en kraft i det ondas tjänst. Många som är kloka, kultiverade och bildade, och har ett trevligt sätt, och som aldrig skulle nedlåta sig till vad vi i allmänhet betraktar som en omoralisk handling, är inget annat änförfinade redskap i Satans hand. Det lömska och bedrägliga i deras karaktär och exempel gör dem till farligare fiender för Kristi sak än de som är okunniga och otrevliga.