Ingen villfarelse inom kristenheten angriper mer oförskräckt himlens auktoritet, ingenting strider häftigare mot förnuftet, ingenting är mer förödande till sina verkningar än den allmänna lära, som snabbt breder ut sig, att Guds lag inte mer gäller för människorna. Varje land har sina lagar som kräver respekt och lydnad. Inte något rike kan bestå utan lagar. Kan det då tänkas att himlens och jordens Skapare inte har några lagar för att styra de väsen som han har skapat? Låt oss anta att framträdande förkunnare offentligt skulle undervisa om, att de lagbestämmelser som gäller i deras land och skyddar medborgarnas rättigheter inte var bindande - att de inskränkte på folkets frihet och därför inte borde lydas. Hur länge skulle sådana människor tolereras i talarstolarna? Men är det en större synd att åsidosätta statens och nationens lagar än att angripa de gudomliga lagar som bildar grunden för all regering?