Sanningens budbärare fortsatte sin väg, men hans ödmjuka beteende, hans uppriktighet, hans allvar och djupa innerlighet blev ofta föremål för kommentarer. I många fall hade lyssnarna inte frågat varifrån han kom eller vart han skulle gå. De hade blivit så överväldigade, först av förvåning och därefter av tacksamhet och glädje, att de inte tänkte på att fråga honom. När de ivrigt hade bett honom om att följa dem till deras hem, hade han svarat, att han måste besöka de förlorade fåren i hjorden. Var han en ängel från himlen, undrade de.