När de frälsta har välkomnats till Guds stad fylls luften av glädjerop under deras tillbedjan. Den förste och andre Adam skall nu mötas. Guds Son står med utsträckta armar för att ta emot människosläktets stamfader - han som skapades och som syndade mot sin Skapare. Synden var orsaken till att Frälsaren måste bära korsets märken på sin kropp. När Adam ser de fruktansvärda märkena efter spikarna slår han inte armarna om sin Herre utan kastar sig ödmjukt ned för hans fötter och ropar: ”Värdigt, värdigt är Lammet som blev slaktat!” Milt reser Frälsaren honom upp och inbjuder honom att än en gång betrakta hemmet i Eden, som han så länge varit skild ifrån.