Den ämbetsman, Tetzel, som hade utnämnts att leda avlatshandeln i Tyskland, blev känd för att ha gjort sig skyldig till de grövsta förbrytelser mot samhället och mot Guds lag. Men han undgick det straff som han hade förtjänat för sina förbrytelser. Han sattes i stället att främja påvens samvetslösa handelsprojekt. Med stor fräckhet återgav han de mest skriande lögner. Han berättade de mest fantastiska historier för att vilseleda ett okunnigt, lättroget och vidskepligt folk. Hade de haft Guds ord skulle de inte så lätt ha låtit sig bedras. Men Bibeln undanhölls dem för att de skulle hållas kvar i påvemaktens våld och bidra till att öka dess äregiriga ledares makt och rikedom. (Se John C. L. Gieseler, A Compendium of Ecclesiastical History, punkt 4, sektion 1, paragraf 5).