Luther gick nu modigt in i sitt arbete som en oförskräckt försvarare av sanningen. Från predikstolen hördes hans innerliga, allvarliga varningar. Han framhöll för lyssnarna syndens onda väsen. Han sade dem att det var omöjligt för någon människa att genom egna gärningar minska syndens skuld eller att undgå dess straff. Ingenting annat än ånger inför Gud och tro på Kristus kunde frälsa syndaren. Kristi nåd kan inte i köpas. Den är en fri gåva. Han rådde folket att inte köpa avlat. De skulle i stället med tro se upp till den korsfäste Frälsaren. Han berättade om sina egna plågsamma försök att vinna frälsning med hjälp av botgärningar och förödmjukelser. Han försäkrade dem att det bara var genom tro på Kristus och genom att se bort ifrån sig själv som man kunde finna frid och glädje.