En kampens och stridens man
Förhöret skulle ske i Augsburg. Luther färdades dit till fots. Man var allvarligt bekymrad för hans öde. Det hade kommit öppna hotelser om att han skulle gripas och mördas under vägen. Hans vänner bad honom att inte ta den risken. De till och med bad honom allvarligt att lämna Wittenberg för en tid och söka trygga förhållanden hos dem som med glädje skulle beskydda honom. Men han ville inte lämna den post Gud hade utsett åt honom. Han måste trofast fortsätta att försvara sanningen, oavsett vilka stormar som skulle komma att rasa mot honom. Hans ord var: ”Jag är liksom Jeremia en kampens och stridens man. Ju mer deras hotelser ökar dess mer växer min glädje. ... De har redan tagit ifrån mig min ära och mitt rykte. Bara ett återstår, nämligen min usla kropp. Låt dem ta den också. På det sättet kommer de att förkorta mitt liv några få timmar. Men vad min själ angår, kan de inte ta den. Den som vill förkunna Kristi ord för världen måste vänta döden vilket ögonblick som helst.” (D' Aubigné, band 4, kap 4).