Vid nästa sammankomst presenterade Luther en klar, exakt och kraftfull framställning av sina synpunkter, väl underbyggd med många citat ifrån Bibeln. Efter att ha läst sin redogörelse högt, överlämnade han den till kardinalen. Denne kastade den emellertid föraktfullt åt sidan. Han förklarade att den var en massa tomma ord och citat som inte hörde till saken. Luther var nu fullt upptänd. Han bemötte den högmodige prelaten på hans eget område - kyrkans traditioner och läror - och kullkastade fullständigt hans påståenden.