Kurfursten Fredrik hade med spänning sett fram mot Luthers uppträdande inför riksdagen. Med djupt intresse hade han lyssnat till hans tal. Med glädje och stolthet bevittnade han doktorns mod, fasthet och sinnesnärvaro. Han bestämde sig för att han skulle hjälpa honom ännu mer. Han gjorde en jämförelse mellan parterna i denna strid. Han insåg att påvars, kungars och prelaters vishet hade omintetgjorts av sanningens kraft. Påvemakten hade lidit ett nederlag som man skulle komma att kunna iaktta bland alla nationer och under alla tider.