På sin resa hem från Worms fick Luther ett mottagande som var än mer smickrande än då han reste till Worms. Kyrkofurstar bjöd den bannlyste munken välkommen. Borgerliga härskare hedrade mannen som kejsaren hade fördömt. Man bad honom inträngande att predika. Trots det kejserliga förbudet steg han åter upp i talarstolen. ”Jag har aldrig lovat mig själv att kedja Guds ord”, sade han, ”inte heller vill jag göra det”. (Martyn, band 1, sid 420).