Historien om Guds särskilda ynnest och beskyddande omsorg, som i mer än ett tusen år var kommit hans utvalda folk till del, var uppenbar för Jesu blickar. Der låg Morraberget, på hvilket löftets son hade låtit binda sig på altaret som ett offer utan att göra motstånd - en sinnebild af Guds Sons offrande. Der hade välsignelsens förbund, det härliga löftet om Messias, blifvit stadfäst åt de troendes fader. Der hade flammorna från offret hvilka uppstego mot himmelen, förmått mordängeln att sticka sitt svärd i skidan - en lämplig sinnebild för Frälsarens offer och medling för brottsliga människor. Jerusalem hade blifvit mera äradt af Gud än hela jorden, Herren hade" utvalt Zion," han hade haft "lust till att bo der." Der hade de helige profeterna under århundraden förkunnat sina varningsbudskap, Der hade presterna svängt sina rökelsekar, och rökelsen tillika med de tillbedjandes böner hade uppstigit inför Gud. Der hade slagtade lams blod dagligen blifvit offradt såsom en förebild på Guds Lam. Der hade Jehova uppenbarat sin närvaro i härlighetens moln öfver nådastolen. Der hvilade foten af den sinnebildliga stege, som förenade jorden med himmelen - stegen, på hvilken Guds änglar stega upp och ned och som öppnade för verlden vägen till det allraheligaste. Hade Israel såsom en nation varit himmelen trogen, skulle Jerusalem hafva stått för evigt som Guds utvalda stad. Men affall och uppror kännetecknade det gynnade folkets historia. Det hade försmått himmelens nåd, missbrukat sina förmåner och försummat sina gynsamma tillfällen.