En gång blef en hel familj framstäld inför inqvisitorerna och beskyld för, att den ej hade besökt messan, utan hållit sin gudstjenst hemma. Då de blefvo förhörda beträffande sitt uppförande, svarade den yngste sonen: "Vi falla på våra knän och bedja, att Gud skall upplysa våra sinnen och förlåta våra synder. Vi bedja för vår konung, att hans regering må vara framgångsrik och hans lif lyckligt. Vi bedja för våra öfverhetspersoner, att Gud må bevara dem." Några af domarena blefvo djupt rörda; likväl dömdes fadern och en af sönerna till bålet.