Den stora grundsats, som desse reformatorer försvarade - den samma som valdenserna,Wycliffe,John Huss, Luther,Zwingli och deras medarbetare hade hyllat - var den Heliga Skrifts ofelbara auktoritet såsom regel för tro och vandel. De förnekade, att påfvar, kyrkomöten, fäder och konungar hade rätt till att beherska samvetet i religionssaker. Bibeln var deras auktoritet, och de pröfvade alla påståenden och läror med den.