Han fattade ett nytt beslut. "Det var på Israels eget språk," sade han, "man sjöng psalmerna i Jehovas tempel, och skall icke evangelium tala Englands språk bland oss? . . . Bör kyrkan harva mindre ljus vid middagstiden än på morgonen? . . De kristne böra läsa det Nya testamentet på sitt modersmål." Kyrkans lärare och doktorer voro oeniga sins emellan. Endast genom tillhjälp af Bibeln kunde människorna lära känna sanningen. "Den ene tror denna lära och den andre en annan. . . . Den ene författaren motsäger den andre. Huru kunna vi då skilja den som lär rätt från den som lär orätt? . . . Huru? ... Vi kunna det visserligen genom Guds ord."