I det sextonde århundradet öppnade reformationen Bibeln för folket och sökte att få ingång i hvarje land i Europa. Några nationer helsade den välkommen med glädje såsom ett sändebud från himmelen. I andra länder lyckades de påflige till en stor utsträckning att förhindra dess inträde, och Bibelns ljus med dess förädlande inflytande blef nästan alldeles utestängdt. I ett land fann väl ljuset tillträde, men mörkret fattade det icke. I flere hundra år kämpade sanning och villfarelse om herraväldet. Slutligen segrade det onda, och himmelens sanning blef utstött. "Detta är domen, att ljuset har kommit i verlden, och människorna makade mörkret mer än ljuset." Nationen lemnades till att skörda följderna af det framgångssätt, som den hade valt. Guds Andes inflytelse utöfvades ej längre på det folk, som hade föraktat dess nådegåfva. Det onda fick tillfälle att mogna, och hela verlden såg följderna af att uppsåtligen förkasta ljuset.