”Under denna långa tidsperiod fans i Frankrike knappast något slägte, som icke var vittne till huru evangelii lärjungar måste fly undan sina förföljares vansinniga raseri; och de förde med sig det förstånd, den konst, flit och ordning, uti hvilka de i allmänhet utmärkte sig, för att med dessa rikta det land, i hvilket de funno en tillflyktsort. Och i samma förhållande som de försågo andra länder med dessa goda gåfvor, blef det brist på dem i deras eget land. Om alla de människor, som sålunda blefvo bortjagade, hade stannat i Frankrike; om under dessa tre hundra år de landsflyktiges industriella skicklighet hade uppodlat landet; om under dessa tre hundra år deras uppfinningsgåfva hade utöfvats till fabriksidkandets förbättring; om under dessa tre hundra år deras skapande snille och omdömesförmåga hade riktat landets literatur och utvecklat dess vetenskap; om deras vishet hade ledt dess rådsförsamlingar, deras mod utkämpat dess krig, deras rättskänsla gifvit form till dess lagar, och Bibelns religion hade stärkt folkets förstånd och beherskat dess samvete, hvilken härlighet skulle de icke hafva omgifvit Frankrike på denna tid! Hvilket stort, framåtskridande land det skulle hafva varit, hvilket mönster för andra nationer!