Himmelens änglar hade sett den herlighet, som Guds Son delade med Fadern, innan verlden fans till, och de hade sett framåt med stort intresse till hans uppträdande på jorden såsom varande en händelse, hvilken skulle medföra den största glädje för alla folk. Änglar blefvo förordnade till att bära det glada budskapet till dem som voro beredda att emottaga det och som med glädje ville förkunna det för jordens inbyggare. Kristus hade nedlåtit sig att antaga människans natur; han skulle lida den största smärta, när han gaf sitt lif till skuldoffer. Men änglarne önskade, att den Högstes Son skulle äfven i sin förnedring framstå för människorna med den värdighet och härlighet, som voro passande för hans karakter. Skulle jordens store män församlas i Israels hufvudstad för att helsa honom vid hans ankomst? Skulle legioner af änglar framställa honom för den väntande skaran?