Den profetia, som tydligast tycktes uppenbara tiden för Kristi andra ankomst, var Dan. 8: 14 : "Inom två tusen tre hundra dygn skall rått ske åt helgedomen." Enär Miller följde den regeln, att Skriften år sin egen uttolkare, insåg han, att når en dag brukades som symbol i profetian, betecknade den ett år. Han insåg att de 2300 profetiska dygnen eller verkliga åren skulle sträcka sig långt bortom den judiska tidsålderns hushållning; derför kunde de icke harva afseende på helgedomen i det gamla förbundet. Miller hyllade den allmänt antagna åsigten, att jorden i den kristna tidsåldern är helgedomen; derför tänkte han, att helgedomens rening, som omtalas i Dan. 8: 14, betecknade att jorden skulle rensas genom eld vid Kristi andra ankomst. Han kom alltså till den slutsatsen, att om man kunde finna den rätta utgångspunkten för de 2300 dagarne, så kunde man äfven Hitt finna tiden för Kristi andra ankomst. Sålunda skulle ändens tid uppenbaras - "den tid, när det närvarande tillståndet med all sin stolthet och makt, sin prakt och fåfänga, gudlöshet och förtryck skall upphöra; . . . när förbannelsen skall borttagas från jorden, när döden skall tillintetgöras, belöningen gifvas åt Guds tjenare, profeterna och de helige samt alla som frukta hans namn, och när de som förderfva jorden skola förgås."