Med ett nytt och ännu större allvar fortsatte Miller att forska i profetiorna, och han använde hela nätter såväl som dagar till att betrakta det som nu tycktes harva en sådan utomordentligt stor betydelse och större intresse än allt annat för honom. I Daniels åttonde kapitel kunde han icke finna någon ledtråd till utgångspunkten för de 2300 dagarne. Ängeln Gabriel som fick befallning att förklara synen för Daniel, uttydde endas; en del af den samma; ty när den förfärliga förföljelsen, som skulle komma öfver församlingen, skildrades för profeten, föll han i vanmakt. Han kunde icke uthärda att tänka på mera, och ängeln lemnade honom för den gången. "Och jag, Daniel, vardt utom mig, och jag insjuknade för en tid," och han säger vidare: "Jag . . . förundrade mig öfver synen, som ingen kunde förklara."