De sjuttio veckorna eller 490 åren, särskildt afsedda för judarne, slutade år 34 e. Kr., såsom vi redan hafva sett. Vid den tiden beseglade folket sitt förkastande af evangelium genom det judiska rådets beslut, i det Stefanus måste lida martyrdöden och judarne förföljde de kristne. Då blef frälsningsbudskapet icke längre inskränkt till det utvalda folket, utan gafs till verlden. De kristne, tvungna genom förföljelser till att fly från Jerusalem, gingo nu omkring och förkunnade evangelii ord." "Filippus kom ned till en stad i Samarien och predikade Kristus för dem." Petrus, ledd af Gud, förkunnade evangelium för höfvitsmannen i Cesarea, den gudfruktige Kornelius. Och den nitiske Paulus, som blifvit vunnen för Kristi tro, fick i uppdrag att bära det glada budskapet" långt bort till hedningarne."