Medan han utarbetade en predikan öfver Uppb. 21, som skulle hållas en söndag i adventet, upprann ljuset om Kristi återkomst, plötsligen för hans själ. Uppenbarelsens profetior framstälde sig för hans förstånd såsom aldrig förut. Han blef så öfverväldigad af den utomordentliga betydelsen och öfversvinneliga härligheten, som han fann i de scener-profetian framstälde, att han nödsakades för en tid afstå från betraktandet af detta ämne. När han stod på predikstolen, kom det åter för honom i all sin klarhet och kraft. Från den tiden egnade han sig åt forskandet i profetiorna, synnerligen i Uppenbarelseboken, och han kom derigenom snart till den öfvertygelsen, att de vittnade om Kristi tillkommelse såsom en nära förestående händelse. Den tidpunkt han utsatte såsom tiden för Kristi andra ankomst, var blott några år skild från den tid, som Miller efteråt antog.