Syndare frågade gråtande: "Hvad skall jag göra att jag må varda frälst?" De som hade varit oärliga, längtade efter att få godtgöra sina felsteg. Alla som funno frid i Kristus, önskade så innerligt, att andra skulle också erhålla denna välsignelse. Föräldrarnes hjärtan blefvo vända till barnen och barnens hjärtan till föräldrarne. De hinder, som stolthet och förbehållsamhet uppstälde, blefvo undanröjda. Hjärtliga bekännelser blefvo aflagda, och man verkade för sina vänners och anhörigas frälsning Ofta hörde man ljudet af innerlig bön. Öfverallt funnos själar, som voro djupt bedröfvade och ropade till Gud. Många kämpade hela natten i bön för att få visshet om att deras egna synder voro tillgifna eller för att deras slägtingar och grannar skulle blifva omvända. |