Det argument, som oftast framstäldes af dem som förkastade läran om Kristi andra ankomst, var: "Den dagen och stunden vet ingen." Skriftens ord lyda: "Men om den dagen och stunden vet ingen, icke ens änglarne i himmelen, utan Fadern allena." De som väntade Herren, förklarade denna text tydligt och i harmoni med andra bibeltexter samt visade klart, att deras motståndare gjorde en oriktig tillämpning af den. Kristus uttalade dessa ord i det minnesvärda samtalet med sina lärjungar på Oljeberget, sedan han för sista gången hade lemnat templet. De hade framstält frågan: "H vad skall vara tecknet för din tillkommelse och verldens ände?" Jesus omtalar för dem dessa tecken och säger: "Likaså äfven I, när I sen allt det. ta, så veten, att det är nära för dörren." Man får. icke använda Frälsarens vittnesbörd sålunda, att det han säger på ett ställe, omstörtar hvad han säger på ett annat. Fastän ingen manniska vet dagen och stunden, när Jesus skall komma, så undervisar han oss likväl och fordrar af oss, att vi skola veta den tid, då han är för dörren; och han lär oss vidare, att det skall blifva lika farligt för oss att ringakta hans varning och vägra eller försumma att erhålla kunskap om hans återkomst, som det var för dem, hvilka lefde i Noas dagar, att förkasta upplysningen om tiden, då floden skulle komma. Och liknelsen i samma kapitel, hvilken framställer den trogne och den onde tjenaren, visar huru det skall gå med den tjenare, som säger i sitt hjärta: "Min herre dröjer." Den visar huru Kristus, när han kommer, skall betrakta och vedergälla dem som han finner vakande och förkunnande hans äterkomst samt dem som förnekade den. "Vaken fördenskull," säger han, "salig den t j enaren, hvilken hans herre finner sil. görande, när han kommer!" "Om d u nu icke är vaken, skall jag komma öfver dig säsom en tjuf, och du skall icke veta hvilken stund jag skall komma öfver dig."