Den bestämda tiden förflöt, och Kristus kom icke för att frälsa sitt folk. De som med uppriktig tro och kärlek hade väntat på Frälsaren, blefvo bittert svikna i sina förhoppningar. Men Herrens planer blefvo verkstälda; han hade nämligen pröfvat dem som föregåfvo sig vänta på hans uppenbarelse. Det fans ibland dem många, som icke voro påverkade af någon högre bevekelsegrund än fruktan. Deras trosbekännelse hade icke påverkat deras hjärta eller lif. Då den förväntade händelsen icke inträffade, förklarade dessa personer, att de icke blifvit besvikna i sitt hopp. De hade aldrig trott, att Kristus skulle komma. De voro bland de förste att förlöjliga de verkliga troendes sorg.