De få troende, som bygde på den sanna grunden blefvo förvirrade och hindrade i sitt arbete, emedan den falska läran lade svårigheter i vägen för dem. Några voro nu färdiga att säga såsom de, hvilka bygde Jerusalems murar på Nehemias' tid: "Bärarnas styrka svigtar, och gruset är alltför mycket, och vi mäkta icke bygga på muren." Trötta af den ständiga striden mot förföljelse, bedrägeri, orättfärdighet och alla andra hinder, som satan uppfann för att hämma deras framgång, förlorade några af dem modet, och för att lemnas i fred och få behålla sin egendom och sina lif, vände de sig bort från den sanna grunden. Men andra stodo fasta utan att låta sig förskräckas af sina fienders motstånd och förklarade djärft: "Frukten icke för dem, tänken på Herren, den store och fruktansvärde," och de fortsatte med verket, en hvar med sitt svärd vid sin sida.